Vi leker följa John med handikappade barnen i Iseni, det var väldigt omtyckt.
Hej jag heter Miro Jerohin och jag har varit i Mwanza nu i 3 veckors tid och i 2 veckors tid har jag hållit dramalektioner för barn i Tambukareli och Iseni primary schools med barn som Mwembe stött till skolgång. Själv studerar jag på Novia scenkonst och detta projekt att komma hit och lära ut teater till barn med vilka jag inte har ett gemensamt språk med, är mitt konstnärliga slutarbete från scenkonst-linjen.
En av de största utmaningarna har varit organiserande av grupperna eftersom det varje dag kommer nya barn, vartefter ryktet sprider sig i skolan om hur roligt det är på lektionerna.
Från första dagen som var väldigt kaotisk så har det skett en märkbar utveckling i våran kommunikation. Swahili är ett nytt språk för mig och teater är ett nytt språk för barnen. Under två veckors tid har vi lekt flera tiotal olika lekar med syften att utveckla bland röstanvändning, kreativitet, koncentration, kroppsmedvetenhet, samarbete med mera.
Från och med nästa vecka ska vi börja med att jobba fram en föreställning som barnen ska uppträda med i mitten av Januari. Barnen är motiverade och intresserade av att lära sig. Varje gång vi träffas hamnar de använda sin kreativitet, tänka själva och testa sina personliga gränser, vilket jag innerligt tror att de har nytta av för resten av livet.
Uppdateringar om hur arbetet fortlöper kommer jag skriva om här men man kan också läsa mera på denna adress: http://akasha.ratata.fi/blogg/
Det är en blogg som vi med vår årskurs har startat för att upplysa om hur våra slutarbeten fortlöper.
Igår anlände Ria Bäckström som ska göra en 12-minuters dokumentär om hur uppbyggandet av föreställningen framlöper.
Furaha yako ni furaha yangu betyder: Din glädje är min glädje och det är arbetsnamnet för projektet.
Miro
